Vad gällde det?

På 1600 – talet var idealbilden av Europa fortfarande en annan än dagens. Kristendomen sågs fortfarande som en enhet, och någon ledande monark skulle ställas i spetsen. Vilken monark var dock omstritt.

 

 

Störst chans, och förutsättning, för en sådan universalmonarki hade Habsburgana som för forgade över Kejsardömet, det spanska kungahuset samt därigenom de stora resurserna i den Nya Världen. Konkurrenterna var den franske och, överraskande nog, den svenske kungen. Samtidigt hotade det Böhmiska upproret och statsbildningen i Nederländerna, där det förstnämnda blev den utlösande faktorn för kriget.

 

 

Så reste sig nya stater och tillkämpade sig en plats bland de gamla makterna. Efter en trettioårig, krigisk lärotid tvingades så gamla stormakter att tillsammans med de nybildade staterna erkänna en ny europeisk karta, som likvärdiga medlemmar i ett nytt statssystem. Detta europeiska statsbildningskrig var en författningskonflikt mellan kejsaren och territoriella fustar, samtidigt som ett religionskrig där förstärkandet av trosskikten tidvis också förstärkte politiska skikt.